{"id":386,"date":"2019-11-02T01:54:27","date_gmt":"2019-11-02T01:54:27","guid":{"rendered":"http:\/\/public.bc.fi\/s1700512\/Kestava-kehitys\/svenska\/?page_id=386"},"modified":"2020-04-28T11:49:21","modified_gmt":"2020-04-28T11:49:21","slug":"ekologisk-hallbarhet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/keke.bc.fi\/Kestava-kehitys\/svenska\/ekologisk-hallbarhet\/","title":{"rendered":"Ekologisk h\u00e5llbarhet"},"content":{"rendered":"\n

Ekologisk h\u00e5llbarhet<\/h1>\n\n\n\n

Du har s\u00e4kert h\u00f6rt om klimatf\u00f6r\u00e4ndringen, energisparande, \u00e5tervinning och cirkul\u00e4r ekonomi. Men hur tycker du allt detta g\u00e5r?  I dagens v\u00e4rld lever vi ansvarsl\u00f6st p\u00e5 kommande generationers bekostnad. Om alla levde som vi g\u00f6r i Finland skulle vi beh\u00f6va mer \u00e4n 3 jordklot! <\/p>\n\n\n\n

Enligt de globala m\u00e5len i Agenda 2030 har vi beslutat skydda jordklotet fr\u00e5n milj\u00f6hot, tex genom h\u00e5llbara konsumtions- och produktionss\u00e4tt, genom att anv\u00e4nda naturresurser p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt och genom snabba \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att begr\u00e4nsa klimatf\u00f6r\u00e4ndringen s\u00e5 att v\u00e4rlden ist\u00e4llet kan st\u00f6dja nutida och kommande generationers behov. Vad betyder d\u00e5 ekologisk h\u00e5llbarhet? Det betyder att vi bevarar naturens m\u00e5ngfald och att m\u00e4nniskans ekonomiska samt material f\u00f6r brukande aktiviteter anpassas till jordklotets naturresurser och till naturens toleransf\u00f6rm\u00e5ga. <\/p>\n\n\n\n

Den ekologiska h\u00e5llbarheten \u00e4r viktigast, eftersom den m\u00f6jligg\u00f6r de andra h\u00e5llbara dimensionernas f\u00f6rverkligande. M\u00e4nniskan f\u00e5r inte riskera naturens, mikrobernas, atmosf\u00e4rens, vattendragens, jordm\u00e5nens eller berggrundens existens. M\u00e4nniskans utsl\u00e4pp f\u00e5r inte \u00f6verskrida naturens toleransniv\u00e5!  
<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

KLIMATF\u00d6R\u00c4NDRINGEN OCH EKOLOGISK H\u00c5LLBARHET<\/h2>\n\n\n\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r det allvarligaste milj\u00f6problemet som drabbat m\u00e4nniskan. Den p\u00e5verkar m\u00e4nniskans verksamhet i naturen och tyv\u00e4rr \u00f6kar effekten ytterligare.  Vad m\u00e4nniskorna nu g\u00f6r har stor p\u00e5verka p\u00e5 hur klimatf\u00f6r\u00e4ndringen framskrider, vi kan \u00e4nnu f\u00f6rhindra en katastrofal klimatf\u00f6r\u00e4ndring om vi s\u00e5 vill. Hurudana klimatsmarta val g\u00f6r du? Enligt Finlands klimatpanel uppst\u00e5r ca 70% av utsl\u00e4ppen av konsumtion, s\u00e5 v\u00e5ra konsumtionsval har faktiskt betydelse. En finl\u00e4ndsk genomsnitt konsument har enligt Sitra ett koldioxidfotavtryck som uppst\u00e5r inom 4 olika delomr\u00e5den: mat, transport, boende och konsumtion.  P\u00e5 ilmasto.org<\/a> har flera vanliga fr\u00e5gor om klimatf\u00f6r\u00e4ndringen samlats. L\u00e4s dem och testa sedan din kunskap med hj\u00e4lp av testfr\u00e5gorna <\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

H\u00e5llbar utveckling och levnadsmilj\u00f6\/ Livet p\u00e5 land och under vattenytan <\/h2>\n\n\n\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

V\u00e5r levnadsmilj\u00f6 skapar f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r m\u00e4nniskans existens. Vi beh\u00f6ver ren luft att andas ren jord att odla i och rent vatten att dricka. Skogarna erbjuder en levnadsmilj\u00f6 \u00e5t miljontals arter och \u00e4r en viktig k\u00e4lla f\u00f6r ren luft och rent vatten. Vegetationen bildar m\u00e4nniskans kost och ett lyckat jordbruk \u00e4r viktigt \u00f6verallt p\u00e5 jordklotet. Jordm\u00e5nen f\u00f6rs\u00e4mras snabbt och vi f\u00f6rlorar jord som kan brukas i snabbare takt \u00e4n f\u00f6rr. \u00d6knens utbredning \u00e4r ett stort problem som f\u00f6rv\u00e4rras, speciellt i fattiga l\u00e4nder. djurarter f\u00f6rintas och vi m\u00e5ste stoppa jordm\u00e5nens f\u00f6rs\u00e4mring och att djurarter f\u00f6rsvinner. <\/p>\n\n\n\n

Havstemperaturerma, str\u00f6mmarna och livet i havet uppr\u00e4tth\u00e5ller ett system som g\u00f6r jordklotet m\u00f6jligt att leva p\u00e5. Man har m\u00e4rkt f\u00f6r\u00e4ndringar i vattentemperaturen och str\u00f6mmarna som oroar. Hur kan vi bevara de naturresurser haven bjuder p\u00e5 och fr\u00e4mja deras h\u00e5llbarhet? Jo vi m\u00e5ste \u00e4ndra p\u00e5 v\u00e5rt agerande och endast s\u00e5 kan vi bevara ren luft, odlingsbar jord och rent vatten. <\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Vatten <\/h2>\n\n\n\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Av allt vatten p\u00e5 jorden \u00e4r 97,5% saltvatten och 2,5% s\u00f6tt vatten. Av s\u00f6tvattnet \u00e4r endast 1 % i m\u00e4nniskans bruk, f\u00f6r va 70% av jordens s\u00f6tvatten \u00e4r is eller sn\u00f6 inom de arktiska omr\u00e5dena eller p\u00e5 bergsomr\u00e5den. Vattenanv\u00e4ndningen har \u00f6kat mycket och \u00f6kningen forts\u00e4tter eftersom b\u00e5de befolknings\u00f6kningen och \u00f6kning av industri \u00e4ven \u00f6kar vattenbehovet. F\u00f6ljden av det \u00e4r att det rena vattnet inte r\u00e4cker till, speciellt inte i Afrika, Asien och Mellan\u00f6stern. . Bristen p\u00e5 rent vatten f\u00f6rorsakar sjukdomar, oroligheter och flyktingskap. En orsak till vattenbristen \u00e4r klimatf\u00f6r\u00e4ndringen. Dessutom \u00e4r vattenm\u00e4ngderna oj\u00e4mnt f\u00f6rdelade p\u00e5 jordklotet. <\/p>\n\n\n\n

Fast\u00e4n vi h\u00e4r i Norden har rikligt med vatten f\u00f6rbrukar vi ocks\u00e5 mat och produkter producerade p\u00e5 st\u00e4llen d\u00e4r vattenbrist r\u00e5der. S\u00f6tvatten \u00e4r en f\u00f6rnybar r\u00e5vara, men det f\u00f6rnyar sig l\u00e5ngsamt j\u00e4mf\u00f6rt med hur mycket vi anv\u00e4nder det. Dessutom g\u00e5r det \u00e5t b\u00e5de kemikalier och energi till vattenanv\u00e4ndningen, \u00e4ven i l\u00e4nder som har gott om vatten l\u00f6nar det sig att vara sparsam med anv\u00e4ndningen av det <\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Energi<\/h2>\n\n\n\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Vi f\u00e5r energi tex i form av vindenergi, solenergi, tr\u00e4, biogas och dessa \u00e4r f\u00f6rnybara, d\u00e4rf\u00f6r kallas de f\u00f6rnybar energi. Om vi anv\u00e4nder energi p\u00e5 ett h\u00e5llbart vis tar allts\u00e5 inte energin slut \u00e4ven om vi anv\u00e4nder av den. I utvecklingsl\u00e4nderna har man \u00e4nd\u00e5 huggit ner mera skog \u00e4n det v\u00e4xer, med den p\u00e5f\u00f6ljd att skogsomr\u00e5den f\u00f6rvandlats till \u00f6kenomr\u00e5den. Olja, kol och jordgas \u00e4r fossilt br\u00e4nsle som inte f\u00f6rnyas. De har uppst\u00e5tt under miljontals \u00e5r av v\u00e4xter och sm\u00e5 havsorganismer som brutits ner. . De energik\u00e4llor som inte f\u00f6rnyas tar till sist slut. Dessutom uppst\u00e5r skadliga gaser vid anv\u00e4ndning av fossilt br\u00e4nsle. V\u00e5r energif\u00f6rbrukning \u00e4r orov\u00e4ckande eftersom 80% av den produceras med fossilt br\u00e4nsle. F\u00f6ljderna av det \u00e4r att v\u00e4xthuseffekten f\u00f6rsnabbas.<\/p>\n\n\n\n

Det har f\u00f6rutsp\u00e5tts att oljan kommer att ta slut inom 30 \u00e5r, samtidigt som v\u00e5rt energibehov \u00f6kar med 50% f\u00f6re 2030. Hur vi ska klara det finns det inget entydigt svar p\u00e5, men alla s\u00e4tt att spara energi p\u00e5 och alla s\u00e4tt att producera f\u00f6rnybar energi p\u00e5 beh\u00f6vs! <\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

H\u00e5llbar konsumtion och produktion <\/h2>\n\n\n\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Du studerar inom yrkesutbildningen och har sikte p\u00e5 arbetslivet. Du har s\u00e4kert redan h\u00f6rt, att h\u00e5llbarhet \u00e4r dagens melodi och en del av b\u00e5de individens och arbetsverksamhetens framtid. Individens ansvar definieras b\u00e5de som en egenskap och som ett s\u00e4tt att ta ansvar f\u00f6r n\u00e5got eller n\u00e5gon. Ordet ansvar i sin tur definieras som att sk\u00f6ta om n\u00e5got, en verksamhet eller en person. I ett f\u00f6retag definieras f\u00f6retagsansvarat via ett bredare perspektiv och samh\u00e4llsansvar. Varje f\u00f6retag skall besluta vad h\u00e5llbar utveckling och ansvar betyder inom f\u00f6retaget, hur de agerar s\u00e5 att tex principerna f\u00f6r ekologisk h\u00e5llbarhet f\u00f6rverkligar och milj\u00f6effekterna minimeras. <\/p>\n\n\n\n

Vi konsumerar olika saker varje dag, men all konsumtion syns inte. vi konsumerar \u00e4ven osynliga saker som vatten eller energi. I bilen har vi br\u00e4nsle och f\u00f6r att laga papper beh\u00f6vs tr\u00e4. Vi ser p\u00e5 TV, g\u00e5r p\u00e5 bio eller bes\u00f6ker simhallen. Hurudan osynlig konsumtion uppst\u00e5r d\u00e5? <\/p>\n\n\n\n

Vart hamnar v\u00e5ra saker d\u00e5 vi inte l\u00e4ngre anv\u00e4nder dem? En del \u00e5tervinns, en del anv\u00e4nds p\u00e5nytt och en del ligger i v\u00e5ra f\u00f6rr\u00e5d, i naturen eller som farliga p\u00e5 en avstj\u00e4lpningsplats.  Varor och tj\u00e4nster och produktionen av dem \u00f6kar milj\u00f6problemen avsev\u00e4rt. Visste du att Stilla havets virvel nuf\u00f6rtiden \u00e4r en avstj\u00e4lpningsplats som \u00e4r dubbelt s\u00e5 stor som USA? Under \u00e5rtionden har det samlats 100 tals miljoner ton avfall p\u00e5 havsbotten som till stor del \u00e4r plast.  Vi borde snabbt \u00e4ndra v\u00e5ra levnadsvanor till h\u00e5llbarare evnadsvanor f\u00f6r planetens naturresurser h\u00e5ller inte f\u00f6r den konsumtion vi nu har.  Har du t\u00e4nkt p\u00e5 att m\u00e4nniskan tar allt material fr\u00e5n naturen? <\/p>\n\n\n\n

Hur kan du d\u00e5 p\u00e5verka konsumtionen och konsumtionens effekter p\u00e5 naturen?  Kolla tex p\u00e5 ekocertifieringar. H\u00e4r f\u00e5r du n\u00e5gra tips p\u00e5 hemsidor du kan kolla p\u00e5 <\/p>\n\n\n\n

Livscykelt\u00e4nkandet <\/h3>\n\n\n\n

Med produktens livscykel menas dess existens i olika skeden fr\u00e5n r\u00e5varuproduktion tills den tas ur bruk. Varje skede i livscykeln f\u00f6rbrukar naturresurser, oberoende om det handlar om anv\u00e4ndning av r\u00e5varor, energi eller vatten. De olika skeden \u00e4r utvinningen av r\u00e5varor ( material) ur naturen, transport ( som kr\u00e4ver energi) produktion ( som kr\u00e4ver b\u00e5de energi o vatten) transport, anv\u00e4ndning av produkten ( som kanske kr\u00e4ver energi och vatten) transport till \u00e5tervinning eller avstj\u00e4lpningsplats\u2026. eventuell f\u00f6rintelse av avfallet tex genom att br\u00e4nna det skapar i sin tur energi men f\u00f6r det allra mesta i mycket mindre grad \u00e4n vad som g\u00e5tt \u00e5t under livscykelns g\u00e5ng. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven tj\u00e4nster kan betraktas ur ett livscykelperspektiv, vilka utsl\u00e4pp uppst\u00e5r d\u00e5 tj\u00e4nsten produceras och konsumeras? Olika tj\u00e4nster och varor har naturligtvis olika livscykler. Sitra lyfte i sin klimatpanel fram 4 olika delomr\u00e5den d\u00e4r vi kan p\u00e5verka produktens livscykel och de var: mat, boende, transport och \u00f6vrig konsumtion. <\/p>\n\n\n\n

Odling av mat orsakar st\u00f6rsta milj\u00f6effekten, inte sj\u00e4lva matlagningen. Byggnaders milj\u00f6effekter uppst\u00e5r fr\u00e4mst d\u00e5 vi anv\u00e4nder byggnaden, speciellt d\u00e5 den v\u00e4rms vintertid. D\u00e5 vi k\u00e4nner till vilka negativa milj\u00f6effekter som \u00e4r st\u00f6rst kan vi ocks\u00e5 minska p\u00e5 r\u00e4tt saker. <\/p>\n\n\n\n

Materialeffektivitet \u00e4r en av grundstenarna inom livscykeln. Milj\u00f6ministeriet har definierat materialeffektivitet p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt.  \u201c Med materialeffektivitet menas att produktionen sker p\u00e5 ett s\u00e4tt som b\u00e4ttre sparar p\u00e5 naturen, d\u00e4r m\u00e5let \u00e4r att anv\u00e4nda s\u00e5 lite material, r\u00e5varor och energi som m\u00f6jligt. Samtidigt som man str\u00e4var till att minska varans eller tj\u00e4nstens negativa milj\u00f6effekter under hela livscykeln. 
<\/p>\n\n\n\n

Materialeffektivitet kan f\u00f6rb\u00e4ttras blan annat genom att <\/p>\n\n\n\n

  • v\u00e4lja r\u00e4tt r\u00e5varor och transportmedel och energiformer, vars livscykel har en l\u00e5g energi- och materialf\u00f6rbrukning <\/li><\/ul>\n\n\n\n
    • minimera anv\u00e4ndningen av f\u00f6rpackningsmaterial <\/li>
    • effektivisera transporterna <\/li>
    • utveckla produktens livsl\u00e4ngd och m\u00e5ngsidiga anv\u00e4ndning och m\u00f6jligheterna att v\u00e5rda och reparera dem <\/li>
    • utveckla produkter som helt eller delvis kan \u00e5teranv\u00e4ndas och vars material kan \u00e5tervinnas <\/li><\/ul>\n\n\n\n

      Avfallssortering <\/h3>\n\n\n\n

      Avfallssortering grundar sig p\u00e5 lagen d\u00e4r b\u00e5de den lokala och nationella avfallsplanen finns. F\u00f6rst skall minskning av avfallsm\u00e4ngden prioriteras, sedan \u00e5teranv\u00e4ndning av produkten och till sist sortering och \u00e5tervinning av material, tex genom f\u00f6rbr\u00e4nning som ger energi och f\u00f6rst till allra sist om det inte g\u00e5r att \u00e5tervinna p\u00e5 n\u00e5got vis f\u00e5r produkten hamna p\u00e5 avstj\u00e4lpningsplatsen. Ekokompassen kan hj\u00e4lpa f\u00f6retag att minska p\u00e5 sitt koldioxidavtryck tex genom en f\u00f6rb\u00e4ttrad avfallshantering. Man kan minska p\u00e5 avfallsm\u00e4ngden tex genom produktplanering, men ocks\u00e5 genom att ers\u00e4tta fysiska produkter med digitaliserade versioner eller andra tj\u00e4nster, genom att hyra, l\u00e5na eller gemensam anv\u00e4ndning. Det \u00e4r ocks\u00e5 bra att fundera p\u00e5 produktens n\u00f6dv\u00e4ndighet och kvalitet, huruvida
      <\/p>\n\n\n\n

      Farligt avfall( problemavfall) skall f\u00f6rvaras i ett l\u00e5st utrymme, avskilt fr\u00e5n det \u00f6vriga avfallet och det skall bokf\u00f6ras ( skr\u00e4pets sort, kvalitet, m\u00e4ngd, ursprung och vart det har f\u00f6rts.) Farligt avfall f\u00e5r enbart transporteras av s\u00e5dana som har tillst\u00e5nd till det. <\/p>\n\n\n\n

      F\u00f6rbr\u00e4nning sker p\u00e5 avfallsstationen, inte hemma, och det \u00e4r ett s\u00e4tt att utnyttja f\u00f6rnybara energik\u00e4llor och \u00e5teranv\u00e4nda sopor i form av v\u00e4rme och elektricitet.
      <\/p>\n\n\n\n

      \u00c5teranv\u00e4ndning<\/h3>\n\n\n\n

      \u00c5teranv\u00e4ndning betyder att n\u00e5got som en skulle kasta bort kan anv\u00e4ndas vidare av n\u00e5gon annan, medan \u00e5tervinning betyder att vi tar till vara varan eller delar av den som material f\u00f6r n\u00e5got nytt. tex kan kl\u00e4der som man blivit f\u00f6r sm\u00e5 klippas till mattv\u00e4ft, som man sedan kan v\u00e4va mattor av. Eller n\u00e5gon del av metall \u00e5tervinnas och lagas om till en ny del av n\u00e5gonting annat. <\/p>\n\n\n\n

      Om vi inte sorterar r\u00e4tt kan vi inte heller \u00e5tervinna materialen. Hur skulle du sj\u00e4lv kunna f\u00f6rverkliga sorteringen p\u00e5 ett b\u00e4ttre s\u00e4tt?  Cirkul\u00e4r ekonomi \u00e4r en utmaning som g\u00e4ller oss alla. Bekanta dig med <\/p>\n\n\n\n

      Bekanta dig \u00e4nnu met reurtj\u00e4nster p\u00e5  Suomen Palautuspakkaus Oy:s hemsida, hur mycket har returnerats i \u00e5r? <\/p>\n\n\n\n

      \n
      \n
      \n