{"id":388,"date":"2019-11-02T01:54:45","date_gmt":"2019-11-02T01:54:45","guid":{"rendered":"http:\/\/public.bc.fi\/s1700512\/Kestava-kehitys\/svenska\/?page_id=388"},"modified":"2020-05-18T07:25:08","modified_gmt":"2020-05-18T07:25:08","slug":"social-hallbarhet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/keke.bc.fi\/Kestava-kehitys\/svenska\/social-hallbarhet\/","title":{"rendered":"Social h\u00e5llbarhet"},"content":{"rendered":"\n

Social h\u00e5llbarhet <\/h1>\n\n\n\n

Social h\u00e5llbarhet och dess syfte \u00e4r att f\u00f6r var och en skapa j\u00e4mlika m\u00f6jligheter  att m\u00e5 bra och uppn\u00e5 en bastrygghet med  m\u00f6jlighet att delta i beslutfattandet, b\u00e5de i sitt eget land och i hela v\u00e4rlden.. Den sociala h\u00e5llbarhetens grundtanke \u00e4r att s\u00e4kra f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r v\u00e4lm\u00e5ende som \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n generation till generation. P\u00e5 en global niv\u00e5 handlar det om befolknings\u00f6kningen, fattigdom,  kost- och h\u00e4lsov\u00e5rd, j\u00e4mlikhet mellan k\u00f6nen, minskad oj\u00e4mlikhet och hur utbildning ordnas.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 nationell niv\u00e5 \u00e4r den sociala h\u00e5llbarhetens utmaningar i samh\u00e4llet bland annat fattigdom, marginalisering och de \u00f6kade sociala klyftorna, befolkningen olika v\u00e4rde s och omr\u00e5denas olika v\u00e4rde, massinflyttning och en allt \u00e4ldre befolkning. Det \u00e4r viktigt att samh\u00e4llets olika akt\u00f6rer samarbetar inom dessa utbildnings- och utvecklingsprocesser.  Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att fr\u00e4mja medborgarnas m\u00f6jligheter till egen aktivitet, deltagande och p\u00e5verkan f\u00f6r att fr\u00e4mja lokal h\u00e5llbarhet.<\/p>\n\n\n\n

I regeringsprogrammet n\u00e4mns social h\u00e5llbarhet som ett s\u00e4tt att utveckla och \u00f6ka syssels\u00e4ttningen, f\u00f6rebygga marginalisering och trygga den \u00e5ldrande befolkningens arbets-, boende- och levnadsmilj\u00f6 ernas h\u00e4lsosamhet, trivsel samt att f\u00f6rb\u00e4ttra den sociala funktionaliteten b\u00e5de g\u00e4llande h\u00e4lsa och funktionsf\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Social h\u00e5llbarhet \u00e4r ett av delomr\u00e5dena inom h\u00e5llbar utveckling. Dess syfte \u00e4r att s\u00e4kra j\u00e4mlika m\u00f6jligheter till v\u00e4lm\u00e5endet och till att uppn\u00e5 bastrygghet samt  att g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r alla att vara med och p\u00e5verka beslut b\u00e5de i det egna landet och i hela v\u00e4rlden. I den sociala h\u00e5llbara utvecklingen accepteras m\u00e5ngsidig och balanserad tillv\u00e4xt och allas r\u00e4ttigheter.  \u201cIngen fattigdom\u201d h\u00f6r till m\u00e5len inom social h\u00e5llbarhet och str\u00e4var till att utrota fattigdom i alla dess former. Antalet extremt fattiga m\u00e4nniskor minskade avsev\u00e4rt 1999-2013:<\/p>\n\n\n\n

Fast vi har lyckats minska p\u00e5 antalet extremt fattiga m\u00e4nniskor var ca 11% av v\u00e4rldens befolkning, extremt fattig \u00e5r 2013 och \u00e5r  2018 hade detta tal sjunkit till 10%. Den som lever p\u00e5 mindre \u00e4n 1,9 USD per dag \u00e4r extremt fattig. ( f\u00f6re 2015 var det 1,25 USD). FN har som m\u00e5l att helt utrota den extrema fattigdomen f\u00f6re 2030.<\/p>\n\n\n\n

\"T\u00e4m\u00e4n<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Fattigdomen i Finland<\/h3>\n\n\n\n

Antalet fattiga i Finland \u00f6kade fr\u00e5n 7% \u00e5r 1995 till 13 % \u00e5r  2018. I Finland m\u00e4ts relativ fattigdom, som inneb\u00e4r en inkomst l\u00e4gre \u00e4n 60% av medianinkomsten f\u00f6r ett hush\u00e5ll av samma storlek.  L\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6shet , svag arbetsmarknad, tunga arbeten, l\u00e5g boendekvalitet, svagt h\u00e4lsotillst\u00e5nd och livsstilsval som f\u00f6rsvagar h\u00e4lsan samt saknaden av socialt st\u00f6d ofta \u00e4r ofta kombinerade med fattigdomen. <\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

\u201cIngen hunge\u201dr h\u00f6r till den social h\u00e5llbarheten och str\u00e4var till att utrota hunger,  ge mat \u00e5t alla, f\u00f6rb\u00e4ttra n\u00e4ringsv\u00e4rde i maten och fr\u00e4mja jordbruket. \u00c5r 2017 led sammanlagt 151 miljoner barn under 5 \u00e5r av kortv\u00e4xthet beroende p\u00e5 kronisk undern\u00e4ring.  51 miljoner barn var underviktiga, men 38 miljoner var \u00f6verviktiga. Uppskattningsvis vart fj\u00e4rde barn i utvecklingsl\u00e4nderna var underviktiga, men undern\u00e4ring \u00e4r inneb\u00e4r ocks\u00e5 annat.<\/p>\n\n\n\n

Ett undern\u00e4rt barn f\u00e5r inte tillr\u00e4ckligt protein, energi och mineral\u00e4mnen. Diarre\u00b4, luftv\u00e4gssjukdomar och andra sjukdomar \u00e4r livsfarliga.<\/p>\n\n\n\n

Miljontals barn under 5 \u00e5r lider av under- eller \u00f6vervikt eller av kortv\u00e4xthet \u00e5r  2017<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Hunger i Finland<\/h3>\n\n\n\n

N\u00e4stan en halv miljon finl\u00e4ndare har inte tillr\u00e4ckliga inkomster f\u00f6r en rimlig minimikonsumtion  och m\u00e5nga m\u00e5ste ty sig till regelbunden mathj\u00e4lp. Under 1990-talets recession uppstod br\u00f6dk\u00f6erna som en n\u00f6dl\u00f6sning och de hj\u00e4lper fortfarande till att lappa sprickor i v\u00e5r v\u00e4lf\u00e4rdsstat.  \u00c4nd\u00e5 k\u00e4nner var tredje person i k\u00f6n skam. Har br\u00f6dk\u00f6erna kommit f\u00f6r att stanna?
Video fr\u00e5n en br\u00f6dk\u00f6 2016 (p\u00e5 finska)<\/a><\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Att f\u00e5 p\u00e5verka beslut ing\u00e5r i den sociala h\u00e5llbarheten. H\u00e4lsa och v\u00e4lf\u00e4rd h\u00f6r till ett av m\u00e5len  och str\u00e4var till ett frisk och bra liv f\u00f6r alla.  Barnad\u00f6dligheten f\u00f6r barn under 5 \u00e5r minskade i v\u00e4rlden fr\u00e5n 47% \u00e5r 2000 till 5,6% \u00e5r 2016, den minskade tom p\u00e5 de omr\u00e5den d\u00e4r barnad\u00f6dligheten varit allr st\u00f6rst.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n \u00e5r 2000 har antalet mammor som d\u00f6tt i f\u00f6rlossningar i Afrika s\u00f6der om Sahara halverats.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4lsan fr\u00e4mjas ocks\u00e5 via milj\u00f6fr\u00e5gor. tex luftf\u00f6roreningar orsakar sjukdomar som d\u00f6dar mer \u00e4n 7 miljoner m\u00e4nniskor varje \u00e5r. Det \u00e4r mera \u00e4n det d\u00f6r m\u00e4nniskor i malaria, HIV och AIDS tillsammans p\u00e5 ett \u00e5r. 
Barnad\u00f6dligheten (p\u00e5 barn under 5 \u00e5r) 2000-2016<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Arbetarskyddslagen<\/h3>\n\n\n\n

Arbetarskyddslagen g\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l studerande som arbetare. I lagen framg\u00e5r ocks\u00e5 studerandes\/ arbetarens skyldigheter.  Tex st\u00e5r det att skyddsutrustningen skall anv\u00e4ndas och sk\u00f6tas \u00e4ndam\u00e5lsenligt. Studeranden skall f\u00f6lja de instruktioner hen f\u00e5tt och s\u00e4kra att ingen fara uppst\u00e5r varken f\u00f6r hen sj\u00e4lv eller f\u00f6r andra i undervisnings utrymmet. F\u00f6ljande saker skall \u00e5tminstone beaktas. Mekaniska risker, fysiska risker s\u00e5som fysisk \u00f6verbelastning och ergonomi och kemikaliska eller biologiska aspekter samt den psykiska belastningen.<\/p>\n\n\n\n

Social media<\/h3>\n\n\n\n

Social media \u00e4r ett s\u00e4tt bland andra som fr\u00e4mjar interaktion med andra m\u00e4nniskor och har samma element som annat umg\u00e4nge. Vi h\u00f6r oss f\u00f6r hur de andra m\u00e5r, vi \u00e4r glada och spralliga, vi deltar och p\u00e5verkar, men vi m\u00f6ter \u00e4ven motg\u00e5ngar i social media som mobbning eller att n\u00e5gon blir s\u00e5rad. Social media \u00e4r en del av livet och en fiffig person anv\u00e4nder det p\u00e5 ett f\u00f6rnuftigt s\u00e4tt och anv\u00e4nder det till bra kommunikation med sina medm\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\n

Livshantering<\/h3>\n\n\n\n

Studerandes v\u00e4lm\u00e5ende, livskvalitet och studie m\u00f6jligheterna p\u00e5verkas av m\u00e5nga omr\u00e5den i livet s\u00e5som h\u00e4lsan, m\u00e4nniskorelationer, milj\u00f6n och fritidsaktiviteter.Var och en skall f\u00e5 uppleva att man sj\u00e4lv best\u00e4mmer \u00f6ver sitt liv och sin livskvalitet.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Utg\u00e5ngsl\u00e4get f\u00f6r socialt h\u00e5llbar skola \u00e4r trygghet, h\u00e4lsa, trivsel, och tillg\u00e4nglighet i arbets- och inl\u00e4rningsmilj\u00f6n.. Det \u00e4r viktigt att personalens och studerandes v\u00e4lm\u00e5ende, h\u00e4lsa och kraft att orka sk\u00f6ts systematiskt tex via personalpolitik, arbetsskydd, h\u00e4lso- och socialv\u00e5rdstj\u00e4nster samt studiehandledningen och speciall\u00e4rare. Dessutom beh\u00f6vs principer och praxis som en f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rd mot marginalisering, dvs kriminalisering samt fysiskt och psykiskt v\u00e5ld. Studiehandledningen , studerandev\u00e5rd och speciall\u00e4rarens uppgift \u00e4r att guida och st\u00f6da den studerande och de st\u00f6der sig p\u00e5 lagar ( grundlagen och gymnasielagen) och l\u00e4roplanen som styr verksamheten.<\/p>\n\n\n\n

Skillnader i utbildningsm\u00f6jligheterna p\u00e5verkar och begr\u00e4nsar, i saknaden av dem, individens m\u00f6jligheter hela livet ut. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det av st\u00f6rsta vikt att barn och ungdomar som har ett s\u00e5rbart utg\u00e5ngsl\u00e4ge f\u00e5r extra st\u00f6d i inl\u00e4rningen. Urbefolkningens barn, handikappade barn och fattiga landsbygd barn h\u00f6r tex till denna grupp.<\/p>\n\n\n\n

Utbildningsanordnarnas sociala h\u00e5llbarhetsansvar \u00e4r stort. Mer \u00e4n  h\u00e4lften av v\u00e4rldens barn och ungdomar n\u00e4r inte upp till minimikraven g\u00e4llande l\u00e4skunskap och matematik.   Social h\u00e5llbarhet f\u00f6r studerande betyder p\u00e5 individniv\u00e5 tex f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r livskontroll, eget ansvar, m\u00f6jlighet att str\u00e4va till h\u00e5llbara levnadsvanor. Dessutom inneb\u00e4r det m\u00f6jlighet till egen aktivitet och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r dess betydelse och p\u00e4verkan f\u00f6r l\u00e4randet.<\/p>\n\n\n\n

\"T\u00e4m\u00e4n<\/figure><\/div>\n\n\n\n

I Finland \u00e4r utbildningens kvalitet h\u00f6g. Skillnader i studieprestation \u00e4r sm\u00e5 och n\u00e4stan alla genomf\u00f6r grundskolan p\u00e5 utsatt tid. F\u00f6rskolan, grundskolan och andra stadiets utbildning \u00e4r gratis och \u00e4ven efter det erbjuds fr\u00e4mst kostnadsfria utbildningsm\u00f6jligheter. M\u00e5let \u00e4r att alla skall ha m\u00f6jlighet till en kvalitativt god utbildning och att kunna v\u00e4xa till en aktiv medborgare oberoende av familjens inkomstniv\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

Till  utbildningssystemet h\u00f6r sm\u00e5barnspedagogiken, f\u00f6rskolan, grundutbildningen , andra stadiet och yrkesh\u00f6gskolor.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Inom den sociala h\u00e5llbarheten finns acceptans f\u00f6r m\u00e5ngfald, en balanserad tillv\u00e4xt och j\u00e4mlikhet mellan k\u00f6nen samt st\u00e4rkandet av flickornas och kvinnornas r\u00e4ttigheter och m\u00f6jligheter i hela v\u00e4rlden.  I en unders\u00f6kning d\u00e4r ca 90 l\u00e4nder var med kom det fram att kvinnor anv\u00e4nder ca 3 g\u00e5nger mer tid p\u00e5 oavl\u00f6nade hush\u00e5llsarbeten och v\u00e5rdarbeten \u00e4n m\u00e4n, vilket i sin tur f\u00f6rsvagar kvinnans m\u00f6jligheterna till avl\u00f6nat arbete och till studier samt deltagande i verksamhet utanf\u00f6r hemmet.<\/p>\n\n\n\n

\"T\u00e4m\u00e4n<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Ett av de ledande l\u00e4nderna inom j\u00e4mlikhet mellan k\u00f6nen \u00e4r Finland. finland \u00e4r de f\u00f6rsta landet som gav alla medborgare politiska r\u00e4ttigheter. J\u00e4mlikhet \u00e4r en social innovation som har f\u00f6rnyat samh\u00e4llet mot utveckling och v\u00e4lf\u00e4rd d\u00e4r b\u00e5de kvinnors och m\u00e4ns insatser har funnits till f\u00f6rfogande.  Finlands vill att hela v\u00e4rlden engagerar sig i j\u00e4mlikheten,  f\u00f6rnyar begreppet och lyfter  fram j\u00e4mlikheten igen.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Minskad oj\u00e4mlikhet h\u00f6r ocks\u00e5 till m\u00e5len f\u00f6r social h\u00e5llbar utveckling. Man str\u00e4var till att minska oj\u00e4mlikheten b\u00e5de inom landet och mellan l\u00e4nderna. Till oj\u00e4mlikhet h\u00f6r skillnader i f\u00f6rm\u00f6genhet, inkomstniv\u00e5, m\u00f6jligheterna att delta i politiska aktiviteter och diskriminering. Oj\u00e4mlikheten inom olika l\u00e4nder har vuxit samtidigt som\u00a0 skillnaden i inkomstniv\u00e5n mellan l\u00e4nderna har minskat.





<\/p>\n\n\n\n

k\u00e4llor<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Social h\u00e5llbarhet Social h\u00e5llbarhet och dess syfte \u00e4r att f\u00f6r var och en skapa j\u00e4mlika m\u00f6jligheter  att m\u00e5 bra och uppn\u00e5 en bastrygghet med  m\u00f6jlighet att delta i beslutfattandet, b\u00e5de i sitt eget land och i hela v\u00e4rlden.. Den sociala h\u00e5llbarhetens grundtanke \u00e4r att s\u00e4kra f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r v\u00e4lm\u00e5ende som \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n generation till generation. P\u00e5 en […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"fullwidth.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-388","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/keke.bc.fi\/Kestava-kehitys\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/388","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/keke.bc.fi\/Kestava-kehitys\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/keke.bc.fi\/Kestava-kehitys\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/keke.bc.fi\/Kestava-kehitys\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/keke.bc.fi\/Kestava-kehitys\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=388"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/keke.bc.fi\/Kestava-kehitys\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/388\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":762,"href":"https:\/\/keke.bc.fi\/Kestava-kehitys\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/388\/revisions\/762"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/keke.bc.fi\/Kestava-kehitys\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=388"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}