Ekologisk hållbarhet

Du har säkert hört om klimatförändringen, energisparande, återvinning och cirkulär ekonomi. Men hur tycker du allt detta går? I dagens värld lever vi ansvarslöst på kommande generationers bekostnad. Om alla levde som vi gör i Finland skulle vi behöva mer än 3 jordklot!

Enligt de globala målen i Agenda 2030 har vi beslutat skydda jordklotet från miljöhot, tex genom hållbara konsumtions- och produktionssätt, genom att använda naturresurser på ett hållbart sätt och genom snabba åtgärder för att begränsa klimatförändringen så att världen istället kan stödja nutida och kommande generationers behov. Vad betyder då ekologisk hållbarhet? Det betyder att vi bevarar naturens mångfald och att människans ekonomiska samt material för brukande aktiviteter anpassas till jordklotets naturresurser och till naturens toleransförmåga.

Den ekologiska hållbarheten är viktigast, eftersom den möjliggör de andra hållbara dimensionernas förverkligande. Människan får inte riskera naturens, mikrobernas, atmosfärens, vattendragens, jordmånens eller berggrundens existens. Människans utsläpp får inte överskrida naturens toleransnivå!

KLIMATFÖRÄNDRINGEN OCH EKOLOGISK HÅLLBARHET

Klimatförändringen är det allvarligaste miljöproblemet som drabbat människan. Den påverkar människans verksamhet i naturen och tyvärr ökar effekten ytterligare. Vad människorna nu gör har stor påverka på hur klimatförändringen framskrider, vi kan ännu förhindra en katastrofal klimatförändring om vi så vill. Hurudana klimatsmarta val gör du? Enligt Finlands klimatpanel uppstår ca 70% av utsläppen av konsumtion, så våra konsumtionsval har faktiskt betydelse. En finländsk genomsnitt konsument har enligt Sitra ett koldioxidfotavtryck som uppstår inom 4 olika delområden: mat, transport, boende och konsumtion. På ilmasto.org har flera vanliga frågor om klimatförändringen samlats. Läs dem och testa sedan din kunskap med hjälp av testfrågorna

Hållbar utveckling och levnadsmiljö/ Livet på land och under vattenytan

Vår levnadsmiljö skapar förutsättningar för människans existens. Vi behöver ren luft att andas ren jord att odla i och rent vatten att dricka. Skogarna erbjuder en levnadsmiljö åt miljontals arter och är en viktig källa för ren luft och rent vatten. Vegetationen bildar människans kost och ett lyckat jordbruk är viktigt överallt på jordklotet. Jordmånen försämras snabbt och vi förlorar jord som kan brukas i snabbare takt än förr. Öknens utbredning är ett stort problem som förvärras, speciellt i fattiga länder. djurarter förintas och vi måste stoppa jordmånens försämring och att djurarter försvinner.

Havstemperaturerma, strömmarna och livet i havet upprätthåller ett system som gör jordklotet möjligt att leva på. Man har märkt förändringar i vattentemperaturen och strömmarna som oroar. Hur kan vi bevara de naturresurser haven bjuder på och främja deras hållbarhet? Jo vi måste ändra på vårt agerande och endast så kan vi bevara ren luft, odlingsbar jord och rent vatten.

Vatten

Av allt vatten på jorden är 97,5% saltvatten och 2,5% sött vatten. Av sötvattnet är endast 1 % i människans bruk, för va 70% av jordens sötvatten är is eller snö inom de arktiska områdena eller på bergsområden. Vattenanvändningen har ökat mycket och ökningen fortsätter eftersom både befolkningsökningen och ökning av industri även ökar vattenbehovet. Följden av det är att det rena vattnet inte räcker till, speciellt inte i Afrika, Asien och Mellanöstern. . Bristen på rent vatten förorsakar sjukdomar, oroligheter och flyktingskap. En orsak till vattenbristen är klimatförändringen. Dessutom är vattenmängderna ojämnt fördelade på jordklotet.

Fastän vi här i Norden har rikligt med vatten förbrukar vi också mat och produkter producerade på ställen där vattenbrist råder. Sötvatten är en förnybar råvara, men det förnyar sig långsamt jämfört med hur mycket vi använder det. Dessutom går det åt både kemikalier och energi till vattenanvändningen, även i länder som har gott om vatten lönar det sig att vara sparsam med användningen av det

Energi

Vi får energi tex i form av vindenergi, solenergi, trä, biogas och dessa är förnybara, därför kallas de förnybar energi. Om vi använder energi på ett hållbart vis tar alltså inte energin slut även om vi använder av den. I utvecklingsländerna har man ändå huggit ner mera skog än det växer, med den påföljd att skogsområden förvandlats till ökenområden. Olja, kol och jordgas är fossilt bränsle som inte förnyas. De har uppstått under miljontals år av växter och små havsorganismer som brutits ner. . De energikällor som inte förnyas tar till sist slut. Dessutom uppstår skadliga gaser vid användning av fossilt bränsle. Vår energiförbrukning är oroväckande eftersom 80% av den produceras med fossilt bränsle. Följderna av det är att växthuseffekten försnabbas.

Det har förutspåtts att oljan kommer att ta slut inom 30 år, samtidigt som vårt energibehov ökar med 50% före 2030. Hur vi ska klara det finns det inget entydigt svar på, men alla sätt att spara energi på och alla sätt att producera förnybar energi på behövs!

Hållbar konsumtion och produktion

Du studerar inom yrkesutbildningen och har sikte på arbetslivet. Du har säkert redan hört, att hållbarhet är dagens melodi och en del av både individens och arbetsverksamhetens framtid. Individens ansvar definieras både som en egenskap och som ett sätt att ta ansvar för något eller någon. Ordet ansvar i sin tur definieras som att sköta om något, en verksamhet eller en person. I ett företag definieras företagsansvarat via ett bredare perspektiv och samhällsansvar. Varje företag skall besluta vad hållbar utveckling och ansvar betyder inom företaget, hur de agerar så att tex principerna för ekologisk hållbarhet förverkligar och miljöeffekterna minimeras.

Vi konsumerar olika saker varje dag, men all konsumtion syns inte. vi konsumerar även osynliga saker som vatten eller energi. I bilen har vi bränsle och för att laga papper behövs trä. Vi ser på TV, går på bio eller besöker simhallen. Hurudan osynlig konsumtion uppstår då?

Vart hamnar våra saker då vi inte längre använder dem? En del återvinns, en del används pånytt och en del ligger i våra förråd, i naturen eller som farliga på en avstjälpningsplats. Varor och tjänster och produktionen av dem ökar miljöproblemen avsevärt. Visste du att Stilla havets virvel nuförtiden är en avstjälpningsplats som är dubbelt så stor som USA? Under årtionden har det samlats 100 tals miljoner ton avfall på havsbotten som till stor del är plast. Vi borde snabbt ändra våra levnadsvanor till hållbarare evnadsvanor för planetens naturresurser håller inte för den konsumtion vi nu har. Har du tänkt på att människan tar allt material från naturen?

Hur kan du då påverka konsumtionen och konsumtionens effekter på naturen? Kolla tex på ekocertifieringar. Här får du några tips på hemsidor du kan kolla på

Livscykeltänkandet

Med produktens livscykel menas dess existens i olika skeden från råvaruproduktion tills den tas ur bruk. Varje skede i livscykeln förbrukar naturresurser, oberoende om det handlar om användning av råvaror, energi eller vatten. De olika skeden är utvinningen av råvaror ( material) ur naturen, transport ( som kräver energi) produktion ( som kräver både energi o vatten) transport, användning av produkten ( som kanske kräver energi och vatten) transport till återvinning eller avstjälpningsplats…. eventuell förintelse av avfallet tex genom att bränna det skapar i sin tur energi men för det allra mesta i mycket mindre grad än vad som gått åt under livscykelns gång.

Även tjänster kan betraktas ur ett livscykelperspektiv, vilka utsläpp uppstår då tjänsten produceras och konsumeras? Olika tjänster och varor har naturligtvis olika livscykler. Sitra lyfte i sin klimatpanel fram 4 olika delområden där vi kan påverka produktens livscykel och de var: mat, boende, transport och övrig konsumtion.

Odling av mat orsakar största miljöeffekten, inte själva matlagningen. Byggnaders miljöeffekter uppstår främst då vi använder byggnaden, speciellt då den värms vintertid. Då vi känner till vilka negativa miljöeffekter som är störst kan vi också minska på rätt saker.

Materialeffektivitet är en av grundstenarna inom livscykeln. Miljöministeriet har definierat materialeffektivitet på följande sätt. “ Med materialeffektivitet menas att produktionen sker på ett sätt som bättre sparar på naturen, där målet är att använda så lite material, råvaror och energi som möjligt. Samtidigt som man strävar till att minska varans eller tjänstens negativa miljöeffekter under hela livscykeln.

Materialeffektivitet kan förbättras blan annat genom att

välja rätt råvaror och transportmedel och energiformer, vars livscykel har en låg energi- och materialförbrukning

minimera användningen av förpackningsmaterial
effektivisera transporterna
utveckla produktens livslängd och mångsidiga användning och möjligheterna att vårda och reparera dem
utveckla produkter som helt eller delvis kan återanvändas och vars material kan återvinnas

Avfallssortering

Avfallssortering grundar sig på lagen där både den lokala och nationella avfallsplanen finns. Först skall minskning av avfallsmängden prioriteras, sedan återanvändning av produkten och till sist sortering och återvinning av material, tex genom förbränning som ger energi och först till allra sist om det inte går att återvinna på något vis får produkten hamna på avstjälpningsplatsen. Ekokompassen kan hjälpa företag att minska på sitt koldioxidavtryck tex genom en förbättrad avfallshantering. Man kan minska på avfallsmängden tex genom produktplanering, men också genom att ersätta fysiska produkter med digitaliserade versioner eller andra tjänster, genom att hyra, låna eller gemensam användning. Det är också bra att fundera på produktens nödvändighet och kvalitet, huruvida

Farligt avfall( problemavfall) skall förvaras i ett låst utrymme, avskilt från det övriga avfallet och det skall bokföras ( skräpets sort, kvalitet, mängd, ursprung och vart det har förts.) Farligt avfall får enbart transporteras av sådana som har tillstånd till det.

Förbränning sker på avfallsstationen, inte hemma, och det är ett sätt att utnyttja förnybara energikällor och återanvända sopor i form av värme och elektricitet.

Återanvändning

Återanvändning betyder att något som en skulle kasta bort kan användas vidare av någon annan, medan återvinning betyder att vi tar till vara varan eller delar av den som material för något nytt. tex kan kläder som man blivit för små klippas till mattväft, som man sedan kan väva mattor av. Eller någon del av metall återvinnas och lagas om till en ny del av någonting annat.

Om vi inte sorterar rätt kan vi inte heller återvinna materialen. Hur skulle du själv kunna förverkliga sorteringen på ett bättre sätt? Cirkulär ekonomi är en utmaning som gäller oss alla. Bekanta dig med

Bekanta dig ännu met reurtjänster på Suomen Palautuspakkaus Oy:s hemsida, hur mycket har returnerats i år?

Så här tar Tredu hand om återvinning

brev till studenten (klicka på bilden)
Käännös puuttuu?

Källor