Kulturell hållbarhet

Kulturell hållbarhet är ett av hållbarhetens delområde. Det omfattar sådant som hör till kulturen så som språk, traditioner och olika sätt samt bevarandet av dem. Den kulturella hållbarheten accepterar mångfald och en balanserad tillväxt som accepterar och respekterar allas  rättigheter. 

---

Hållbara städer och samhällen

Hållbara städer och samhällen hör till den kulturella hållbarheten och målet är att garantera trygga och hållbara städer och samhällen för invånarna. Den centrala aspekten är urbaniseringen, som omfattar samtliga invånare i ett land. Majoriteten av länets invånare bor nuförtiden i städer, det finns dock skillnader mellan länderna. Att hålla koll på urbaniseringen och att den sker hållbart är en av människans största utmaningar. En hållbar stad skapar möjligheter för sina invånare, men garanterar samtidigt bastjänster ( tex social- och hälsovårdstjänster) energitillgång, goda boendeförhållanden och transportmöjligheter och allt detta utan att belasta eller smutsa ner miljön

Urbaniseringen erbjuder arbetsplatser, ger inkomster och förädlar kulturer. Städerna erbjuder också bättre tillgång  till utbildning och hälsovård än vad landsbygden gör. De ökade inkomsterna som urbaniseringen erbjuder ökar dock även konsumtionen. Invånarnas obehärskade urbanisering i tätbefolkade städer förstör och smutsar ner omgivningen, ökar bilarnas antal och skapar ojämlikhet invånarna emellan. Den extrema fattigdomen är vanligtvis koncentrerad till städerna.

Ifall samhället kan garantera trygghet för invånarna är urbaniseringen trygg och hållbar. På internationell nivå betyder det minskande av slumområden. En hållbar urbanisering innebär även investeringar i kollektivtrafiken, skapandet av grönområden, att ge invånarna möjlighet att delta i stadsplaneringen ( parker, sportplaner, cykelvägar, lekplatser mm) I en hållbar urbanisering beaktas även eventuella katastrofer ( tex vattendragens nedsmutsning) och konkreta handlingar för att bekämpa miljöförstöringen. Samtidigt värnar man om kulturarvet och naturarv.

---

Fredliga och inkluderande samhällen

Fred, stabilitet, mänskliga rättigheter och en bra regering är viktiga förutsättningar för hållbar utveckling. Fred och rättvis och gott ledarskap hör till den kulturella hållbarheten där målet är att främja ett fredligt samhälle som garanterar rättvisa och jämlika juridiska tjänster. Som begrepp tolkas fred vanligtvis som en motsats till krig, som i sin tur innebär våld och olika konflikter. Fred mellan nationer tex. endast i fredliga förhållanden kan individerna respektera varandra, njuta av ett jämlikt liv och nyttja sina rättigheter. 

Rättvisa är som definition utmanande, men den tangerar åtminstone på väldigt nära håll mänskliga rättigheter och jämlikhet. Nationernas lagar och kulturer speglar deras uppfattning om rättvisa. Rätt till en god regering är en basrättighet som tillhör alla l. En god regering ger goda lagar

Fred är även globala teman och viktiga värderingar, såsom demokrati, aktivt medborgarskap , jämlikhet, antirasism, mänskliga rättigheter och våld fritt. Vapen, våld och otrygghet har en destruktiv inverkan på nationernas utveckling. Att bevara och värna om freden är en av de Förenta Nationernas ( FNs) kärnuppgifter. FN arbetar för att förhindra att kriser uppstår och strävar till att minska politiska spänningar samt att lösa de konflikter som redan uppstått.

Målen för hållbar utveckling är att minska våld i alla dess former, förstärka samarbetet med de lokala regeringarna och samhällena samt lösa konflikter och krissituationer.

Rättvisebegreppet är svårt att definiera på ett simpelt sätt, för man kan se på det både ur individens och ur samhällets perspektiv. Beroende på den kulturella bakgrunden kan tex jämlikhet tolkas på väldigt många olika sätt. Som grund för rättvisan står de mänskliga rättigheterna. Rättvisa finns i vardagen. Arbetshälsa och välmående på jobbet är ett tecken på rättvisa. En arbetares rättigheter kan leda till oegentligheter för en annan arbetare. att försvara sina egna rättigheter innebär att man också skall notera sina skyldigheter och det egna ansvaret. Viktigast angående rättvisan är att  se varje människa som en värdefull och likvärdig i fråga om rättigheter och skyldigheter.
“Vi är alla likadana och vi är alla unika ”Det finns något gemensamt i oss alla, universellt, och därför skall alla människor bemötas rättvist.

En god regering förutsätter att myndigheterna behandlar sina medborgare jämlikt och att ingen diskrimineras. Myndigheterna bör agera enligt gällande lagar och opartiskt. Dethär delområdet påverkar våra liv mycket. Samhällets stadiga utveckling ger oss trygghet på många olika plan. När rättsväsendet, polisen eller någon annan myndighet agerar förtroligt och transparent, ibland märker vi dem inte och uppskattar kanske därför inte dem, men om vi inte hade dem skulle det påverka vardagen mycket.

En god regerings uppgift är att trygga den offentliga informationsgången. Du har som medborgare rätt att veta myndigheternas planer och åtgärder tex gällande stadsplanering och ordnande av dagvård och hälsovård

FN har på global nivå satt upp mål för att minska våldet,  främja rättslig trygghet, kämpa mot organiserad kriminalitet, förhindra korruption och andra ageranden som motverkar uppnåendet av de Globala hållbara målen.

---

Genomförande och partnerskap

Kulturell hållbarhet är även samarbete och partnerskap. Det innebär att greja regeringens, den privata sektorns och medborgargrupper nas samarbete.

Samarbeta och partnerskap på en global nivå är mycket viktiga då staterna är  bundna till varann mer än tidigare. Den teknologiska utvecklingen har gjort informationsflödet snabbare och lättare, vilket i sin tur har gjort att nationerna och folkslagen är närmare varann.

Samarbete och partnerskap är den dela v hållbar utveckling som strävar till globalt partnerskap, det kräver ekonomisk stabilitet i världen som kan ökas genom att konsekvent och trygg politik. De främjar internationell handling, som uppmärksammar utvecklingsländernas behov. På det sättet uppnås rejäl och öppen handel som gynnar alla.

För att uppnå kraven för hållbar utveckling krävs även långtida investeringar i utvecklingsländerna. Många länder ger utvecklingshjälp till andra länder för att förbättra deras ekonomiska tillväxt. Dessa bidrag kan användas till miljövänlig teknologi, samt spridningen av dessa.  Även utbildning kan ges som utvecklingsbistånd. Att stödja läs- och skrivfärdigheter är även ett effektivt sätt att motverka fattigdom. Målet är även att få medborgarorganisationer att samarbeta både lokalt och globalt. I Finland är det inte så vanligt att företagen deltar i det sk officiella biståndsarbetet, men det har börjat ändra sig under de senaste åren. Företag och organisationer samarbetar , vilket är bra då organisationerna vet vad som lönar sig att göra i utvecklingsländerna och har erfarenhet av det. 

Företagena bör dock komma ihåg att målet med Finlands biståndsarbete främst är att utrota fattigdom och ojämlikhet.

Medborgarorganisationerna är inte bundna av regeringen och oftast har de inte någon ekonomisk vinst som mål. De har ofta mångsidiga mål och fungerar som språkrör för allmänheten. Medborgarorganisationerna strävar till att se tilla tt medborgarnas röst hörs i beslutsfattningen. 

Deras roll är mycket viktig i främjandet av hållbar utveckling. Känd organisationer i Finland är Mannerheims barnskydd Animalia, Seta och Ihmisoikeusliitto. Många organisationer är globala ss Röda korset, Unicef och  Amnesty International. Medborgarorganisationerna är mindre grupper, som tex husbolag, föräldragrupper och seniorgrupper + hobbygrupper.

Källor