Social hållbarhet
Social hållbarhet och dess syfte är att för var och en skapa jämlika möjligheter att må bra och uppnå en bastrygghet med möjlighet att delta i beslutfattandet, både i sitt eget land och i hela världen.. Den sociala hållbarhetens grundtanke är att säkra förutsättningar för välmående som överförs från generation till generation. På en global nivå handlar det om befolkningsökningen, fattigdom, kost- och hälsovård, jämlikhet mellan könen, minskad ojämlikhet och hur utbildning ordnas.
På nationell nivå är den sociala hållbarhetens utmaningar i samhället bland annat fattigdom, marginalisering och de ökade sociala klyftorna, befolkningen olika värde s och områdenas olika värde, massinflyttning och en allt äldre befolkning. Det är viktigt att samhällets olika aktörer samarbetar inom dessa utbildnings- och utvecklingsprocesser. Det är också viktigt att främja medborgarnas möjligheter till egen aktivitet, deltagande och påverkan för att främja lokal hållbarhet.
I regeringsprogrammet nämns social hållbarhet som ett sätt att utveckla och öka sysselsättningen, förebygga marginalisering och trygga den åldrande befolkningens arbets-, boende- och levnadsmiljö ernas hälsosamhet, trivsel samt att förbättra den sociala funktionaliteten både gällande hälsa och funktionsförmåga.
Social hållbarhet är ett av delområdena inom hållbar utveckling. Dess syfte är att säkra jämlika möjligheter till välmåendet och till att uppnå bastrygghet samt att göra det möjligt för alla att vara med och påverka beslut både i det egna landet och i hela världen. I den sociala hållbara utvecklingen accepteras mångsidig och balanserad tillväxt och allas rättigheter. “Ingen fattigdom” hör till målen inom social hållbarhet och strävar till att utrota fattigdom i alla dess former. Antalet extremt fattiga människor minskade avsevärt 1999-2013:
Fast vi har lyckats minska på antalet extremt fattiga människor var ca 11% av världens befolkning, extremt fattig år 2013 och år 2018 hade detta tal sjunkit till 10%. Den som lever på mindre än 1,9 USD per dag är extremt fattig. ( före 2015 var det 1,25 USD). FN har som mål att helt utrota den extrema fattigdomen före 2030.
Fattigdomen i Finland
Antalet fattiga i Finland ökade från 7% år 1995 till 13 % år 2018. I Finland mäts relativ fattigdom, som innebär en inkomst lägre än 60% av medianinkomsten för ett hushåll av samma storlek. Långtidsarbetslöshet , svag arbetsmarknad, tunga arbeten, låg boendekvalitet, svagt hälsotillstånd och livsstilsval som försvagar hälsan samt saknaden av socialt stöd ofta är ofta kombinerade med fattigdomen.
“Ingen hunge”r hör till den social hållbarheten och strävar till att utrota hunger, ge mat åt alla, förbättra näringsvärde i maten och främja jordbruket. År 2017 led sammanlagt 151 miljoner barn under 5 år av kortväxthet beroende på kronisk undernäring. 51 miljoner barn var underviktiga, men 38 miljoner var överviktiga. Uppskattningsvis vart fjärde barn i utvecklingsländerna var underviktiga, men undernäring är innebär också annat.
Ett undernärt barn får inte tillräckligt protein, energi och mineralämnen. Diarre´, luftvägssjukdomar och andra sjukdomar är livsfarliga.
Miljontals barn under 5 år lider av under- eller övervikt eller av kortväxthet år 2017
Hunger i Finland
Nästan en halv miljon finländare har inte tillräckliga inkomster för en rimlig minimikonsumtion och många måste ty sig till regelbunden mathjälp. Under 1990-talets recession uppstod brödköerna som en nödlösning och de hjälper fortfarande till att lappa sprickor i vår välfärdsstat. Ändå känner var tredje person i kön skam. Har brödköerna kommit för att stanna?
Video från en brödkö 2016 (på finska)
Att få påverka beslut ingår i den sociala hållbarheten. Hälsa och välfärd hör till ett av målen och strävar till ett frisk och bra liv för alla. Barnadödligheten för barn under 5 år minskade i världen från 47% år 2000 till 5,6% år 2016, den minskade tom på de områden där barnadödligheten varit allr störst.
Från år 2000 har antalet mammor som dött i förlossningar i Afrika söder om Sahara halverats.
Hälsan främjas också via miljöfrågor. tex luftföroreningar orsakar sjukdomar som dödar mer än 7 miljoner människor varje år. Det är mera än det dör människor i malaria, HIV och AIDS tillsammans på ett år.
Barnadödligheten (på barn under 5 år) 2000-2016
Arbetarskyddslagen
Arbetarskyddslagen gäller såväl studerande som arbetare. I lagen framgår också studerandes/ arbetarens skyldigheter. Tex står det att skyddsutrustningen skall användas och skötas ändamålsenligt. Studeranden skall följa de instruktioner hen fått och säkra att ingen fara uppstår varken för hen själv eller för andra i undervisnings utrymmet. Följande saker skall åtminstone beaktas. Mekaniska risker, fysiska risker såsom fysisk överbelastning och ergonomi och kemikaliska eller biologiska aspekter samt den psykiska belastningen.
Social media
Social media är ett sätt bland andra som främjar interaktion med andra människor och har samma element som annat umgänge. Vi hör oss för hur de andra mår, vi är glada och spralliga, vi deltar och påverkar, men vi möter även motgångar i social media som mobbning eller att någon blir sårad. Social media är en del av livet och en fiffig person använder det på ett förnuftigt sätt och använder det till bra kommunikation med sina medmänniskor.
Livshantering
Studerandes välmående, livskvalitet och studie möjligheterna påverkas av många områden i livet såsom hälsan, människorelationer, miljön och fritidsaktiviteter.Var och en skall få uppleva att man själv bestämmer över sitt liv och sin livskvalitet.
Utgångsläget för socialt hållbar skola är trygghet, hälsa, trivsel, och tillgänglighet i arbets- och inlärningsmiljön.. Det är viktigt att personalens och studerandes välmående, hälsa och kraft att orka sköts systematiskt tex via personalpolitik, arbetsskydd, hälso- och socialvårdstjänster samt studiehandledningen och speciallärare. Dessutom behövs principer och praxis som en förebyggande åtgärd mot marginalisering, dvs kriminalisering samt fysiskt och psykiskt våld. Studiehandledningen , studerandevård och speciallärarens uppgift är att guida och stöda den studerande och de stöder sig på lagar ( grundlagen och gymnasielagen) och läroplanen som styr verksamheten.
Skillnader i utbildningsmöjligheterna påverkar och begränsar, i saknaden av dem, individens möjligheter hela livet ut. Därför är det av största vikt att barn och ungdomar som har ett sårbart utgångsläge får extra stöd i inlärningen. Urbefolkningens barn, handikappade barn och fattiga landsbygd barn hör tex till denna grupp.
Utbildningsanordnarnas sociala hållbarhetsansvar är stort. Mer än hälften av världens barn och ungdomar när inte upp till minimikraven gällande läskunskap och matematik. Social hållbarhet för studerande betyder på individnivå tex förutsättningar för livskontroll, eget ansvar, möjlighet att sträva till hållbara levnadsvanor. Dessutom innebär det möjlighet till egen aktivitet och förståelse för dess betydelse och päverkan för lärandet.
I Finland är utbildningens kvalitet hög. Skillnader i studieprestation är små och nästan alla genomför grundskolan på utsatt tid. Förskolan, grundskolan och andra stadiets utbildning är gratis och även efter det erbjuds främst kostnadsfria utbildningsmöjligheter. Målet är att alla skall ha möjlighet till en kvalitativt god utbildning och att kunna växa till en aktiv medborgare oberoende av familjens inkomstnivå.
Till utbildningssystemet hör småbarnspedagogiken, förskolan, grundutbildningen , andra stadiet och yrkeshögskolor.
Inom den sociala hållbarheten finns acceptans för mångfald, en balanserad tillväxt och jämlikhet mellan könen samt stärkandet av flickornas och kvinnornas rättigheter och möjligheter i hela världen. I en undersökning där ca 90 länder var med kom det fram att kvinnor använder ca 3 gånger mer tid på oavlönade hushållsarbeten och vårdarbeten än män, vilket i sin tur försvagar kvinnans möjligheterna till avlönat arbete och till studier samt deltagande i verksamhet utanför hemmet.
Ett av de ledande länderna inom jämlikhet mellan könen är Finland. finland är de första landet som gav alla medborgare politiska rättigheter. Jämlikhet är en social innovation som har förnyat samhället mot utveckling och välfärd där både kvinnors och mäns insatser har funnits till förfogande. Finlands vill att hela världen engagerar sig i jämlikheten, förnyar begreppet och lyfter fram jämlikheten igen.
Minskad ojämlikhet hör också till målen för social hållbar utveckling. Man strävar till att minska ojämlikheten både inom landet och mellan länderna. Till ojämlikhet hör skillnader i förmögenhet, inkomstnivå, möjligheterna att delta i politiska aktiviteter och diskriminering. Ojämlikheten inom olika länder har vuxit samtidigt som skillnaden i inkomstnivån mellan länderna har minskat.